Nya Karolinska Sjukhuset

NKS "världens dyraste sjukhus"

Nya Karolinska Sjukhuset (NKS) har fått epitetet "världens dyraste sjukhus". Det hypermoderna sjukhuset skulle ha kostat 14,5 miljarder kronor att bygga, men kostnaden för byggnation och utrustning, som medicinskteknisk utrustning, möbler och IT blev 22,8 miljarder kronor. Slutnotan för NKS från 2016 till och med 2040 har beräknats till cirka 57 miljarder kronor och innefattar förutom bygg och utrustning även drift och underhåll som varutransporter, underhåll av lokaler och textil.

För att spara pengar har många vårdanställda varslats. NKS är en gökunge som tränger ut annan sjukvård och kollektivtrafik. Tvärbanans Kistagren har fördröjts, utbyggnad av Spårväg City på sträckan Djurgårdsbron - Ropsten är pausad och busstrafiken får inte de pengar som behövs.

Nya Karolinska Sjukhusets  omorganisation är ur sjukvårdsperspektiv ogenomtänkt och representerar ett enormt resursslöseri. Politiker och tjänstemän planerade Sveriges största och världens dyraste sjukhus utan att involvera medicinsk kompetens. Man skapade en NKS-förvaltning, där man medvetet utestängde alla motsträviga och kritiska intressen. Man stängde ute GKS så att professionen där inte skulle kunna bestämma hur verksamheten skulle organiseras på det framtida sjukhuset. I NKS nya styrelse ingår en biomedicinsk analytiker och en läkare , båda utan erfarenhet från sjukvård i närtid. Styrelsens majoritet saknar helt medicinsk sakkunskap.

Upphandlingen genomfördes genom OPS (Offentlig-Privat Samverkan). OPS-projekt kan leda till kostnader som är mer än 70% högre än om de finansieras direkt av skattemedel. Vissa politiker och NKS-förvaltningen arbetade mycket med att legitimera den lösningen. Det fanns endast ett anbud, men NKS-förvaltningen låtsades som det fanns andra anbud. Man tog fram ett skugganbud och försökte få det att framstå som att det fanns konkurrens. Sekretess och mörkläggning var omfattande, men insyn var minimal. Man släppte in externa konsulter som PWC och Ernst & Young som hade egna kommersiella intressen för en OPS-finansiering.

Skanska och brittiska investmentbolaget Innisfree har fått i uppdrag att finansiera, uppföra och driva det nya sjukhuset. Servicetjänster som fastighetsunderhåll och liknande ska skötas av Coor Service Management. Region Stockholm är helt i händerna på dessa företag och avtalstiden är 2010−2040.

Enligt vårdpersonalen är bygget helt olämpligt som sjukhus. Behov för patienter och personal har inte tagits med i planeringen. Arbetsmiljöverket har gjort en rad inspektioner på sjukhuset och har krävt åtgärder för att bättre anpassa lokalerna för bland annat administrativt arbete, paus och mat. Stora ombyggnader skulle behövas och det blir dyrt. Exempel: 93 000 kronor för att sätta upp ett nytt hyllplan på hjärtintensiven, 143 000 kronor för att flytta en vattenkran, 600 000 kronor för att bygga om en entré och 1,2 miljoner kronor för att byta en dörr. Sedan 2010 har mer än en miljard kronor lagts på externa konsulter, varav runt 257 miljoner av dessa är till Boston Consulting Group. Politikerna har kastat miljarder kronor i sjön.

Vården på NKS bedrivs enligt ”Värdebaserad vård” som är ett koncept för vinstdriven vård som används i USA som har världens dyraste vård. ”Värdebaserad vård” har inneburit 30 procent fler chefer, ökad administration och en ekonomi som inte längre går att styra. Stora patientgrupper passar inte längre in.